Stockholms sopgubbar: Därför strejkar vi vilt

I åratal har belastningen ökat för renhållningsarbetarna. Detta pga upphandlingsförfarandet, där man konsekvent antagit lägsta anbud. För att få ihop det ekonomiskt väljer entrepenören att ta bort en trakt/bil och fördela hämtningen på de övriga trakterna/bilarna. Resultatet blir i förlägningen ohållbart. Arbetsbelastningen ökar för varje år och lönerna står still eller sjunker.
För många renhållningsarbetare sträcker sig den arbetade tiden över 40 timmar/vecka. När problemet påtalas och att arbetsbördan måste minskas, betraktas man som en besvärlig och vek person och man erbjuds möjligtvis en lösning som går ut på att renhållningsarbetaren lämnar sin tjänst. Det är intressant att notera att arbetsledningen hos en entrepenör har tydligt uttryckt att man sökt skapa en ”elitstyrka” som klarar mer belastning än gemene man. Det är också intressant att notera att entrepenörerna hotar att säga upp renhållningsarbetare med mångårig erfarenhet och istället öppna dörren för oerfarna arbetare som saknar den kompetens som krävs för att klara uppdraget.

Att förändra arbetssituationen för arbetarna finns inte i arbetsgivarens sinnesvärld. Renhållningsarbetare har försökt påverka sin situation i ett par år, det finns fall där man sökt förändra situationen betydligt längre än så. När de till slut går sönder får de höra att de känner efter för mycket. Renhållningsarbetare som är sjukskrivna tjatas tillbaka i tjänst innan sjukskrivningsperioden är över.
Vi vill att allmänheten förstår att vi arbetar fem dagar i veckan, alltid! Det spelar ingen roll om det är jul, nyår, midsommar, röda dagar eller klämdagar, vi arbetar alltid fem dagar i veckan, punkt slut! Enda chansen till en längre tids vila förutom semesterns fem veckor är att sjukskriva sig.

En sopbil kör i genomsnitt in mellan 50-70 ton sopor/vecka fördelat på två man. Sopsäckarnas vikt får inte överstiga 15 kg men i verkligheten ligger snittviken kring det dubbla. Vi kan tvingas lasta våra pirror på upp till 200-250 kg för att hämta hem det som entreprenören lägger på oss, som vi sedan skall dra genom trånga passager, trösklar, trappor och snövallar, allt i effektivitetens tecken. Det är inte ovanligt att renhållningsarbetare förflyttar sig till fots kring en och en halv mil per dag, alltid med belastning, vi bär eller drar alltid något. Branschen har problem med att rekrytera personal som håller måttet inför semestrarna och det är de ordinarie renhållningsarbetarna som får ta den smällen. Arbetet är så supereffektiviserat attt vi inte kan pressa det hårdare, vi orkar inte längre, vi är trötta och har ont i våra kroppar. Som det är idag så vet vi att vi inte kommer att hålla fram till pensionen.

Vi har försökt lösa vårt dilemma genom en fredlig väg. Sedan i maj då en entreprenör indikerade att man ännu en gång tänkte öka belastningen för renhållningsarbetarna har möte hållits med entreprenörer, renhållningsnämnd och oppositionsborgarråd. Vi har kört i kortege från förbränningsstationen i Högdalen till Sergels torg, demonstrerat utanför stadshuset. Vi har gjort allt som står i vår makt för att vår sak skall uppmärksammas men ingenting har hjälpt. Trots att verktyget (den moderniserade/uppdaterade poänglistan samt belastningstaket) finns för att förbättra vår arbetssituation är man ovillig att använda densamma. Detta verktyg presenterades för samtliga entreprenörer innan den senaste upphandlingen och man uppmanades att beräkna sitt anbud utefter det, ingen tog det till sig trots att man uttalat sig positivt om det. Vi kräver rätten till det poänglönesystem som redan finns i kollektivavtalet – med belastningstak. Vi kräver anställningstrygghet, att vi automatiskt följer med när ny entreprenör tar över. Vi kräver att ingen skall ställas utanför pga ålder eller fackligt engagemang, alla ska följa med.

Vi har nu kommit till en punkt där vi kräver rimliga levnadsvillkor som för oss betyder att vi på fritiden ska ha tid och ork att vara engagerade i familj och vänner samt våra intressen. Vi har försökt påverka ansvariga på otaliga sätt men vi har funnit att ingen lyssnar på oss och att vi är oförmögna att förändra situationen på annat sätt än den nu valda, där arbetsnedläggelse synes oss vara det enda kvarvarande alternativet. Vi är desperata, beslutsamma och enade.

Vi kräver förändring nu!

/ Stockholms sopgubbar

Epost: sthlmssopgubbar (at) live.se