AFA Köpenhamn: Fascisterna skördar vad Pia sår

De senaste åren har vi sett en markant högervridning av samhället. På grund av den utvecklingen befinner sig vi i Danmark i en situation vi inte befunnit oss i tidigare. En situation där fascister har större handlingsutrymme än de haft på flera år. Att deras rörelse är liten beror på inkompetens, interna stridigheter och ett konsekvent antifascistiskt motstånd. Inte på grund av brist på dragningskraft eller potential

Titt som tätt frågar människor i vänstermiljön oss varför vi lägger tid på fascister. ”Det är bara ett litet gäng dårar. Ni borde istället motarbeta Dansk Folkeparti”. Man glömmer att det finns en orsak till att fascister i våra städer och vårt land till skillnad från grannländerna Sverige och Tyskland endast är en isolerad bunt dårar. Det är tack vare en kontinuerlig och tålmodig antifascistisk praktik.

Våra kritiker har dock rätt i att det borde göras betydligt mer mot Dansk folkeparti. Bland annat – men långt ifrån endast – därför att kampen mot den extremahögern inte går att separera ifrån kampen mot Pia och hennes predikanter. Den här texten uppmanar alla kamrater i vänstern att ta kampen mot fascismen på allvar.

I Århus som är Danmarks näst största stad är vänstern svagare än i många mindre städer, eftersom nynazister i åratal har hotat och slagit bort stadens vänster från gatan. Det skadar hela vänstern. Inte bara de som arbetar antifascistiskt och inte bara de som bor i Århus. Att vi i Danmark har en stad där folk inte vågar gå med i socialistiska grupper eller delta i offentliga aktiviteter på grund av rädslan för nynazister är djupt problematiskt, och ett problem för alla i vänstern oavsett om de kallar sig kommunister, socialister eller anarkister. Hela vänstern borde lyfta upp antifascistiskt arbete i högre utsträckning än vad man gör idag.

Pia banar väg för fascisterna

Att anklaga Pia Kjersgaard för att vara fascist eller nazist är respektlöst. Respektlöst mot alla de miljoner människor som har mist livet i fascistiska regimer sen starten på 1900-talet. Vad man däremot kan beskylla Pia och resten av de respektabla rasisterna för är att de skapar ett utrymme för nazistiska bråkstakar, rasistiska överfall och reaktionära mobiliseringar.

När yrkeskriminella i Hells Angels bortförklaras sin del i gängkriget med att det rör sig om en ”kamp mellan kulturer”, Så är det för att rumsrena rasister har skapat ett utrymme där det gjorts möjligt. När nynazistiska huliganer överfaller invandrare utan att det väcker fördömande i media och bland politiker är det för att ”light”-rasisterna har skapat ett utrymme där detta gjorts möjligt. När det bara är den utomparlamentariska vänstern som ställer sig ivägen för Nazi-Jonni och hans kumpaner när de försöker demonstrera är det för att de rumsrena rasisterna har gett honom det utrymmet. Betyder det att Pia Kjaersgaard & co stödjer den typen av aktiviteter? Långt ifrån. men om det inte var för de senaste tio årens högervridning av dansk politik – en högervridning där Dansk folkeparti varit en katalysator – skulle reaktionen på ovanstående exempel definitivt varit en annan.

De senaste åren har vi bevittnat en markant högervridning överallt i samhället. I samhällsdebatten, i den formella politiska arenan, inom rättsväsendet, i ungdomsmiljöer, bland arbetsgivare och arbetare. Rasism och nationalism har smygigt sig in överallt, men också en ökad fientlighet mot progressiva rörelser. De senaste åren har vi sett en markant högervridning av samhället. På grund av den utvecklingen så befinner vi i Danmark oss i en situation vi inte befunnit oss i tidigare. En situation där fascister har större handlingsutrymme än dem haft på flera år. Att deras rörelses är liten beror på inkompetens, interna stridigheter och ett konsekvent antifascistiskt motstånd. Inte på grund av brist på dragningskraft eller potential.

Situationen är en krutdurk som kan explodera som den till exempel gjorde efter 11 september 2001 och återigen vintern 2006. Då den så kallade Muhammedkrisen eskalerade för varje dag. Desto hätskare Pia Kjersgaard, Karen Jespersen och Den Danska föreningen uttalade sig om muslimer under krisen desto fler rasistiska överfall och hot skedde på gatan. Varenda gång tidningarna framställde ”främlingarna” som demokratifientliga danskhatare blev effekten att grupper som Dansk front fick nya medlemmar och sympatisörer. Sedan Dansk folkeparti bildades 1995 har partiet gjort allt de kan för att bli rumsrena. Så fort en medlem har avslöjats ha förbindelse med den högerextrema miljön har partipiskan vinit. Det är inget annat parti i folketinget som har slängt ut fler medlemmar än Danskt folkeparti de senaste tio åren.
Danskt folkeparti är också en av de starkaste förespråkarna för att förbjuda det nazistiska paritet DNSB. Strategin är genomtänkt och syftar till att tvätta bort alla kopplingar mellan Dansk folkeparti och fascister. Trots alla snabba och pr-strategiska utrensningar kan ingen i Dansk folkeparti komma ifrån att fascister dras till partiet som flugor till skit.

Krisen, sveket, vänstern och högervridningen

Det senaste årtiondena har vänstern på många sätt fått backa. Efter etablerandet av välfärdsstaten har den danska arbetarrörelsen förlorat sitt progressiva momentum. En välfärdsstat som präglades av ett klassamarbete. Sammanbrottet för sovjetsocialismen har ytterligare bidragit till att vänsterrörelsen krympt. Det gäller även den delen som är motståndare till den auktoritära statssocialismen. Såväl visionslösa socialdemokrater som handlingsförlamade revolutionärer blev tillbakatryckta. I jakten på väljarstöd försöker en väsentlig del av vänstern att bit för bit ta över karakteristiska delar av Dansk folkepartis politik och retorik.

Idag är socialdemokraterna och Socialistiska folkeparti pådrivande i en utveckling där den allmänna välfärden endast ska gälla ”äkta” danskar i Danmark. Ekvationen ”ansvar” och trångsynt nationalism leder till en situation där etniska danskar sätts främst samtidigt som man misstänkliggör andra etniciteters kultur och religion. Denna högervridning ökar Dansk folkepartis lebensraum och möjliggör en ytterligare radikalisering. Mitt i en kris med en ökande arbetslöshet och ekonomisk otrygghet för flertalet är en potent höger extra farligt. När människor mister sina arbeten skall det finnas en lösning. Högern svar är att utvisa flyktingar och invandrare, de grupper man använder som syndabockar. De bästa arbetsplatserna skall endast erbjudas danskar med rätt stamtavla.

Dansk folkeparti levererar de nödvändiga rösterna som behövs för att VK-regeringen skall kunna fortsätta att rasera välfärdsstaten. Detta trots att partiet profilerar sig som ett parti för vanligt folk och försöker överta socialdemokratins roll som ett arbetarparti. När man är beroende av att sälja sin arbetskraft och ens livsstil häger på att man ska kan behålla sitt jobb för att betala av lånen på bostad och bil, skapar det en instabilitet i den nationella ekonomin vilket leder till otrygghet. Överklassens giriga spekulation, som lett till den pågående krisen är ett mygel med människoliv. Människor som kräver svar och trygghet.

Inom ramen för den situationen är Pia Kjersgaards enkla lösning en hård och brutal migrationspolitik farlig. Farlig därför att den presenterar enkla och omedelbara lösningar på problematiken. Motsättningar mellan danskar och etniska och religiösa minoriteter blåses upp. Samtidigt som den grundläggande konflikten mellan arbetsgivare och arbetare förpassas ut i periferin.

I det tomrum vänstern lämnat efter sig då man saknat en konkret socialistisk vision skapas ett tomrum. Hotet kommer inte enbart ifrån de så kallat respektabla rasisterna. Det är på de praktiska programmen och bland städarna som potentialen till en skrämmande stark fascistisk gaturörelse finns. Historiskt sett har fascisterna primärt rekryterat sitt fotfolk i arbetarklassen. Nutida erfarenheter från kampen mot Dansk front tyder på samma sak.

När fascistiska rörelser mobiliserar är det för att göra en skillnad här och nu. För att jaga minoriteter ut från ”vita” områden, för att slå ner progressiva krafter, för att angripa antirasister och för att vara en spjutspets för den kapitalistiska reaktionen i kristider. Den dynamik som råder mellan den allmänna högervridningen av samhället och fascisternas möjlighet att mobilisera, är den antifascistiska rörelsens viktigaste uppgift det kommande året.

Om vi inte är vaksamma riskerar vi att stå i en situation likt den i Sverige och Tyskland där vänstern är under konstant angrepp. Det får inte ske. Fascisterna skall inte få en meter. Det är vår uppgift som vänster att sörja för att det inte sker.

Det finns inget som tyder på att Pias segermarsch stoppas inom kort. Vi bör förvänta oss att rasismen och nationalismen kommer att växa. Då fler och fler politiker från hela det politiska spektrat står i kö för att ta Dansk folkepartis röster genom att tävla i diskriminerande och islamofoba utspel. Desto starkare rasism slår rot i vårt samhälle desto lättare blir det för fascisterna att skörda vad Pia sår. Det är möjligt att Jonni Hansen med vänner är ett inkompetent gäng. Att Dansk front är inlåst och att fascisterna idag endast kontrollerar gatorna i en dansk stad, Århus. Men en sak är säker. Det har inte sedan andra världskriget funnits så goda förutsättningar för en dansk fasciströrelse som nu. Det hotet måste vi inom vänstern vara på det klara med att vi måste försvara oss mot.

Det viktigaste för fascisterna är kampen om gatan. Det är på gatan de genomför sin politik. Det är där de rekryterar. Därför är det viktigt att vi inte sänker vår gard – oavsett var de försöker samlas skall dem jagas bort. Oavsett var de försöker organisera sig skall deras strukturer angripas och krossas med såväl ord som handling. Aldrig någonsin skall fascisterna får lov att skörda det som Pia sår.

Inga fascister på våra gator!

/ AFA Köpenhamn