Ryssland: Stöd ryska antifascister i kampen för Khimkiskogen

Nyheten 26 augusti om att president Medvedev beordrat stopp för motorvägsbygget genom Khimkiskogen vid Moskva till dess att ytterligare prövning genomförts tog miljörörelsen med överraskning. Kampen mot korruptionen bakom projektet och för att öka det politiska trycket i till synes hopplösa lägen har varit mycket hård. Chefredaktören Michail Beketov för en lokaltidning som stått på barrikaderna mot motorvägen och de korrupta politikerna i Khimkis kommunalhus attackerades och skadades för resten av livet med ett ben och flera fingrar amputerade och förlorad talförmåga. Antifascister som kollektivt tillskrivs skulden för en direkt aktion 28 juli mot kommunalhuset i Khimki jagas nu av polisen med godtyckliga gripanden, misshandel och tortyr. Nikita Nikolaevich Chernobaev utsattes enligt försvarsadvokaten av säkerhetstjänsten FSB för slag mot huvudet och andra delar av kroppen varpå en huva träddes över huvudet och lufttillförseln stoppades för att framtvinga bekännelse om egen skuld och vittnesmål om andras deltagande i aktionen mot Khimkis kommunalhus.

Antifascister eller kortare ”Antifa” kallas den rörelse i Ryssland som utgick från punkanhängares självförsvar mot högerextremt våld som utvecklats till en allmänpolitisk kraft. Men många fler än antifascister drabbas nu i myndigheternas agerande för att uppvisa handlingskraft i statens reaktion på aktionen mot kommunalhuset. Aktionen hotade inga personer men ledde till skador i form av graffiti mot skövlingen av skogen, ett fåtal krossade fönster och en uppbruten dörr. Personer som polisen kan tänka sig haft kontakt med antifascister som kan ha haft med aktionen att göra får sina datorer beslagtagna och blir tagna till förhör. Många är rädda för sig och sina familjer långt utanför antifascistkretsarna. Inte minst blir journalister som intervjuat aktivister i samband med aktionen mot kommunalhuset hårt ansatta av både polisen och krafter i regeringspartiets ungdomsförbund som utpekar dessa journalister som förrädare. Störst är oron för Alexei Gaskarov och Maxim Solopov som greps och sedan häktades utan normal bevisföring först av alla efter aktionen mot kommunalhuset. De två är kända företrädare för antifascister i Moskva och kunde därför lätt hittas av polisen men några bevis för att de deltagit i aktionen lades inte fram som grund för häktningen vilket flera organisationer för mänskliga rättigheter kraftigt reagerat mot.

Det extrema våld och överreaktioner från polisens sida som försvararna av Khimkiskogen mött gjorde att få trodde på möjligheter att nå framgångar i kampen som pågått i flera år. Mot sig hade man den förenade ryska ekonomiska och politiska makteliten både lokalt och nationellt som tjänar stora vinster på kostsamma vägbyggen. Miljörörelsen fruktar också på exploatering av marken kring motorvägen genom skogen. När sedan även avverkningen av träd längs den planerade sträckningen var genomförd så syntes kampen vara avgjord. Premiärminister Putin har starka kopplingar till det bolag som ska bygga motorvägen genom skogen till St Petersburg. Planen är att finansiera den med hjälp av europeiska banker och det franska byggbolaget Vinci. Visserligen kan träd växa upp igen och därmed ekosystemet i skogen i stort sett återställas. Men opinionsmässigt sett är det betydligt lättare att försvara en skog där träden för ett projekt ännu inte fällts än när avverkningen redan skett. Att vinna en kamp i en sådan situation förefaller närmast omöjligt. Och ändå gick det.

Vad är det då som har gjort det möjligt och vad är det som kan göra segern bestående? Situationen i Moskva är hård. Väldigt få vågar ta upp en kamp och när de gör så blir de lätt misshandlade eller mördade. Beroende på definition kan siffrorna variera men ett femtiotal per år uppges allmänt som dödsiffror för högervåldet i Ryssland. I många politiska strider i Ryssland i miljöfrågor eller rasistiskt våld är antifascister den främsta kraften bakom solidaritet, protestmanifestationer och del av den rörelse som inte ger upp varken för högerextremism eller förtryck. Detta är viktigt i tider av brist på synligt masstöd. Det har också lett till framgångar i miljökampen. Enligt finska tidningen Voimas blogg har fem av tio miljöprotestläger som ordnats de senare åren med antifascister som pådrivande kraft bidragit till framgångar, i en är frågan oavgjord och i fyra har miljökampen förlorats. Det är en effektivitet som miljökampsmetoder i få länder kan uppvisa. Men kostar sitt pris. Ilya Borodenko mördades av högerextremister som angrep ett protestläger mot en planerad urananrikningsanläggning i Sibiren 2007.

Demonstranter försökte länge stoppa vägprojektet, men möttes av en kombination av starka krafter. En var polisen som hjälpte bolaget som skövlade skogen trots ett domstolsbeslut till förmån för de som ville skydda skogen. En annan var den allmänna bristen på förtroende för att protestera tillsammans i Ryssland. En tredje hot om högerextremt våld. När aktioner gjordes i skogen mot avverkningen kom bara ett 15-tal deltagare som blev angripna av ett större antal högerextrema fotbollshuliganer. Efter det högerextrema hotet kom aktionen mot kommunalhuset i Khimki. Ingen greps vid tillfället men sedan har klappjakten på antifascister och alla som uppfattas som sympatisörer eller som kan avtvingas vittnesmål pågått. Aktivisterna blev sedan som flest 50 i en ockupation för att hindra avverkningen trots ett mycket brett stöd med deltagande från liberala och vänsterpartiledare, den alternativa globaliseringsrörelsen, till anarkister, miljövänner och lokalt folk som tidigare inte deltagit i konflikter. Det blev en aktion som polisen med kraft stoppade.

Miljöorganisationerna har kritiserat aktionen mot kommunalhuset i Khimki men samtidigt har ledande krafter tydligt på gemensamma presskonferenser med antifascister tagit avstånd från gripandet av Gaskarov och Solopov och den pågående klappjakten. Den ryska oppositionen har valt att visa sin styrka genom att hålla ihop. Skillnaden gentemot Västeuropa är radikal. I samband med klimattoppmötet i Köpenhamn valde danska vänster- och miljöorganisationer splittringens väg. Man gick så långt att man vägrade ställa upp i protester mot den omfattande repressionen under toppmötet och lät internationella Jordens Vänner och andra internationella folkrörelser och små aktivistnätverk ensamma ställa upp för den danska demokratin. I samband med EU-toppmötet i Göteborg var det ännu värre. En ledande kraft i massmedia som dåvarande ordförande i Publicistklubben Jan Guillou skrev i tidningen Journalisten att aktivisterna i Göteborg var terrorister vilket han bevisade med hjälp av påståendet ”De svenskar som greps och anhölls i Genua var i regel tungt beväpnade.” Den tunga beväpningen bestod av två molotovcocktails i den skola som polisen stormade under G8 mötet i Genua enligt förebild från EU-toppmötet i Göteborg. Polisen misshandlade grovt över 60 personer av de 90 personer som fanns där. Sedan placerade polisen ut två flaskor med bensin för att motivera sitt ingripande, något de fällts för i senare rättegångar. Medan journalister i Ryssland är beredda att stötta proteströrelser och riskera livet ljög journalister i Sverige om proteströrelsen ikapp med polisen.

Förmågan till solidarisk sammanhållning i Ryssland bryter fram som en oövervinnlig kraft under augusti. Varje litet ingripande från polisen och myndigheterna nagelfars av journalister och på internet skriver hundratals människor berättelser om alla små aktioner, polisöverfallen på konserter i aktivistmiljöerna, sagor om konflikten, ballader och teckningar eller foton från manifestationer. När Rysslands mest populära rockstjärna Shevshuk tar fram sin akustiska gitarr på Pushkintorget i Moskva söndagen 22 augusti tillsammans med miljövännerna, antifascisterna, folkpartisterna, kommunisterna, vänsterpartisterna och alla andra efter att polisen beslagtagit all ljudutrustning för den tillåtna manifestationen kan inte annat än även polisen sjunga med. Den regeringsvänliga nyhetsbyrån ITAR-TASS håller sig till de regler för pressen som krävts på regeringspartiets ungdomsförbunds hemsida, att inte låta aktivister komma till tals utan frågar enbart ut polisens språkrör. Denne berättar att manifestationen syfte var att skydda Khimkiskogen, att 800 deltog och 200 journalister. Nyhetsbyrån avslutar med att alla sjöng glatt på torget. Läsarna rusar till texter skrivna av några av de 200 journalisterna som kan tänkas ha mer än polisen som källa för vad som hände på torget och får sig till livs att rockartisten och andra dundrade mot premiärminister Putin. Den förhållandevis opolitiska argumentationen som förts tidigare innan antifascisternas attack på kommunalhuset i Khimki har nu kompletterats med allt hårdare angrepp på hela det politiska systemet. Enligt oberoende källor deltog 2000 på torget i en stad med 10 miljoner invånare vilket kan synas obetydligt. Men i en nation där rörelserna och journalister ställer sig upp i solidaritet med varandra och för fram sanningen skakas makten i sina grundvalar. Onsdagen 25 augusti svänger regeringspartiet och talar för uppskjutning av vägbygget och dagen därpå sluter president Medvedev upp bakom den nya hållningen.

Mycket återstår för att befästa det tillfälliga stoppet medan förnyade prövningar pågår och klappjakten på antifascisterna fortsätter. Du kan delta i solidaritetsarbetet genom att gå med i facebookgrupper och skriva på protester.

/ Tord Björk

Läs uppropet för en internationell aktionsdag:

http://khimkibattle.org/?p=302&lang=en