Mellan den 7 och 11 januari 2008 kommer rättegången mot Alex, Juan och Rodrigo hållas i Barcelona. De är falskt anklagade för att ha skadat en lokal polis, som hamnade i koma. De har redan varit fängslade i två år i väntan på rättegång. Sedan den 4 februari när de blev gripna på gatan utanför en byggnad ägd av kommunen har de hållits fängslade. Den officiella versionen av vad som skett har förändrats gång på gång, de "bevis" som fanns på plats har raderats och domare har riktat mot huvudvittnena. Faktum är att utredningen har ignorerat de vetenskapliga bevisen som frikänner dem. Som om det inte vore tillräckligt står de nu inför ett åklagaryrkande på 11 års fängelse var plus 520 000 euro i skadestånd, medan andra riskerar mellan 4-8 års fängelse. Amnesty International har uttryckt sin oro för rättsprocessens brist på opartiskhet.

15 november presenterade Amnesty International sin årsredovisning för 2007 över tortyrfallen inom den spanska staten. Där beskriver de, bland andra skandalösa fall, detta så kallade "4-F fallet". För mer information om tortyren som Amensty International har reagerat över se här.

Det senaste är att rätten ågerigen har nekat ta upp flera av bevisen för Alex, Rodrigo och Juan som försvaret presenterat, som tex borgmästarens Joan Clos redovisning där han förklarar varifrån han fick den första officiella versionen, där han bekräftade att lokal polisen blivit skadad av en kruka slängd inifrån byggnaden där festen hölls. Domaren påstår att Joan Clos vittnande är irrelevant därför att ”borgmástaren ej var vittne till händelsen”.

Hur kommer det sig att man inte accepterar borgmästarens vittnesmål för att han inte var vittne till händelsen men man låter kommunen presentera sig själv som enskild åklagare mot de gripna? Kan detta bero på att just kommunen var och är ägare till byggnaden från vilken krukan föll och skadade polisen?

Vi har inget gemensamt med Barcelona kommun förutom en enda sak: om de inte bryr sig om vem som skadade polisen så gör inte vi heller det.

Det vi bryr oss om är att vi har tre kamrater fängslade för att ha befunnit sig på fel plats vid fel tillfälle och att de har blivit använda som anledning till att höja det polisiära förtrycket i Katalonien och ge upphov nya lagar som ”expressvräkningar”.

Än idag lever vi fortfarande i fjärde februari 2006 och inte bara p.g.a att det här fallet upprör Amnesty International, utan äver för det upprör alla som känner till sanningen. Om regeringen ignorerar vad Amnesty International säger, om domarna ger med sig för trycket från regeringen att tysta ner det hela, lägg dessutom till massmediernas behov av att svartmåla de anklagade, då är gatan det enda medlet vi har kvar!

Den 22 december tar vi över Barcelonas centrum och fram till rättegången eller den dagen då Alex, Rodrigo och Juan åter är med oss så kommer sanningen att översvämma gatorna, på varje vägg, i varje kvarter, i medvetandet hos varje person som inte vill bli lurad.

Från nu och fram till de är med oss igen kommer vi fortsätta skrika "Frige Alex, Rodrigo och Juan".

21 och 22 december uppmanar vi till internationella aktioner för att stödja de gripna i fallet "4-F".

För mer info om fallet 4-F:
http://karcelona.revolt.org/

Förmedlat via ABC Stockholm