Det svenska rättssystemet och dina rättigheter

Kategori: Fångkamp & repression

Introduktion
1. Innan
2. Gripande, intagande till förhör, tillfälliga omhändertaganden
3. Polisens rätt att använda våld och skjutvapen
4. Förhör
5. Förundersökning
6. Anhållan
7. Häktning
8. Att sitta inlåst
9. Kroppsvisitation, -besiktning och fotografering
10. Husrannsakan
11. Telefonavlyssning
12. Ersättning
13. Varför kunna sånt här?
Boktips
Om du blir utsatt för övergrepp
Noter
Slutord

Introduktion

Revolutionär politisk praktik leder förr eller senare till konfrontation med statens juridiska system. Vi har skrivit det här häftet för att underlätta denna konfrontation.

Vi vill dock poängtera att vi är amatörer utan formell juridisk utbildning och kan alltså inte med full säkerhet garantera att uppgifterna stämmer i alla situationer - men vi har gjort vårt bästa. I denna fjärde upplaga är alla uppgifter uppdaterade med 1999 års svenska lagbok. Reglerna och lagarna gäller kriminalpolisen - de "vanliga" poliserna

När det gäller SÄPO hänvisar vi till annan litteratur exempelvis Töllborg. Dennis: Under cover.
Malmö, augusti 1999
/ Antirepressionsgruppen, Malmö

För tips, artiklar och korrigeringar och idéer ber vi dig använda följandeadress:
Antirepressionsgruppen
c/o radikal distribution
Box 4181
203 13 Malmö

1. Innan

Ha inte med dig något du inte vill att polisen ska se, om det inte är nödvändigt. Titta igenom dina fickor, väskor och din plånbok precis innan du går ut genom dörren. Lämna alla adresser och onödiga papper hemma. ID, och "neutrala" handlingar som sjukvårds, bankomat- och busskort är det enda som är OK. Ska du affischera kan du, om du vill, lämna ditt ID) hemma, och sedan vägra uppge din identitet. Det har fungerat förr och kan spara dig många sköna tusenlappar i böter. Å andra sidan kan de hålla dig tills du uppger namn och till och med häkta dig. Påkar, knallskott och dylikt kan fälla dig för förberedelse till grov misshandel, förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse eller förberedelse till våld mot tjänsteman (om de kan bevisa att du var på eller på väg till en plats där detta skulle kunna inträffa, som exempelvis en demo). Tårgas är olaga vapeninnehav. Klädsel beror givetvis på vart du är på väg. Bäst vid demos och aktioner som kan komma att bryta mot lagen är enhetlig klädsel. Ibland kan det dock vara bättre att försöka se ut som "vem som helst". Det finns förstås ingen motsättning i att se ut som "vem som helst" och fortfarande vara enhetligt klädda. Röjarluvor maskerar bra genom sin enhetlighet, men leder liksom arm- och benskydd, till omhändertagande enligt PL 13 § vid en ev. kontroll/visitation.

Tänk på att polisen alltid försöker videofilma aktioner/demonstrationer. Vid rättegången mot en dansk demonstrant som greps i Lund den 30 november 1993 hade ingen något som helst problem med att identifiera henne på videofilmerna, trots att hon hade svarta skor, svarta jeans, svart läderjacka och en röd palestinasjal som täckte ansiktet. Hon greps vid demon, så snuten visste vad hon hade haft på sig. Alla hade inte palestinasjal, och de palestinasjalar som förekom hade olika färger. Hennes läderjacka hade dessutom ett rött streck över ryggen vilket underlättade identifieringen. Ett annat tillfälle då polisen använde videofilmer för att identifiera folk var vid fascistemas manifestation i Trollhättan 1996 och första maj i Malmö 1998.1 Malmö undkom de flesta identifiering på videobanden tack vare enhetlig klädsel och maskering.

Det är bra att städa lägenheten. Om du grips och polisen antar att du har olagliga eller intressanta grejer hemma är det inte omöjligt att du råkar ut för husrannsakan (läs mer om det nedan). Se därför till att inte ha adress- och telefonböcker och annat hemma. Vid husrannsakan söks även källar- och vindförråd igenom. Bor du i kollektiv gäller tillståndet för husrannsakan oftast alla rum, inte bara de som används av den som tillståndet "gäller". Efter en husrannsakan i Malmö JO-anmäldes polisens intrång i de andra kollektivmedlemmarnas privata rum (de andra var inte delgivna någon misstanke). JO tog inte upp saken till prövning. Skaffa dig namnen på ett par bra advokater innan du behöver dem. Begär en av dem som offentlig försvarare.

2. Gripande, intagande till förhör, tillfälliga omhändertagande

De riktlinjer som gäller för alla tvångsmedel som polisen kan komma att använda är följande:
Åtgärden ska ha ett ändamål.
Åtgärden får bara göras om det finns ett påtagligt behov av det och då en mindre omfattande åtgärd inte räcker.
Åtgärden ska stå i proportion till vad de kan uppnå med den.

Dessa riktlinjer gäller alltså för allt som vi i detta häfte redogör för.(1) Misstänker polisen att du gjort något olagligt kan de gripa dig. Vem som helst har också rätt att gripa dig på bar gärning eller på flykt om brottet kan ge fängelse eller om du är efterlyst. De ska då "skyndsamt" överlämna dig till polisen.(2) Tänk på att det är brottsrubriceringen som avgör om ett brott kan ge fängelse, det vill säga om fängelse finns med i straffskalan för brottet. Även om du inte lär få fängelse för 200 kronors skadegörelse så har alltså vem som helst rätt att gripa dig. "Vem som helst" är ju dock inte tjänsteman, så straffet för att göra motstånd blir troligtvis lägre än om du sliter dig loss från en snut.

Polisen som griper eller omhändertar dig har rätt att kroppsvisitera dig som en skyddsåtgärd och för att fastställa din identitet.(3) Om du inte vill följa med till polishuset för att bli förhörd har polisen rätt att tvinga dig om du befinner dig i närheten av en brottsplats. Du är då inte gripen som misstänkt utan intagen för förhör, som ska hållas omedelbart.(4)

Om polisen har anledning att tro att du är efterlyst eller efterspanad kan du bli omhändertagen för identifiering. I detta fall ska du släppas så fort detta är gjort. Har de inte lyckats identifiera dig efter 6 timmar (12 timmar i speciella fall) ska du släppas. Visar du frivilligt legitimation och det inte finns någon anledning att tro att den är falsk far du inte omhändertas.(5) Ibland tar de ett polaroidfoto oehleller fihnar dig vid gripandet. Vänd bort ansiktet. Håller de fast ditt huvud så grimasera så mycket du kan.

Fråga alltid varför de griper dig (eller vad de nu kallar det). Ta reda på vad klockan är vid tidpunkten för gripandet och håll det i minnet eller skriv ner det. Be poliserna legitimera sig och skriv upp vad de heter. Vägar de legitimera sig så försök komma på sätt att identifiera dem senare. Skriv exempelvis upp bilnumret på deras bil och/eller deras signalement.

Om polisen hittar någon som de antar är under 18 år och de tycker att det finns en uppenbar risk för denna persons "hälsa eller utveckling", kan de ta hand om personen och sedan överlämna denna till föräldrar, vårdnadshavare eller socialen.(6)

En vanlig motivering för gripande som polisen använder sig av är PL 13 §. Det är en paragraf som de använder i tid och otid, när de tycker man ser skum ut. I paragrafen står det: "Om någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får en polisman, när det är nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas, avvisa eller avlägsna honom från visst område eller utrymme. Det samma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling skall kunna avvärjas. Är en åtgärd som avses i första stycket otillräcklig för att det avsedda resultatet skall uppnås, får personen tillfälligt omhändertas."

Denna lag har byggts ut så att de får ställa in eller upplösa en allmän sammankomst, offentlig tillställning eller folksamling (läs demo) och avvisa och avlägsna deltagare och åskådare.

Omhändertas du enligt PL 13 § far du endast hållas i sex timmar vilket inte får förlängas även om din identitet inte har fastställts -Du behöver inte uppge identitet när du är omhändertagen! Du ska även släppas snarast möjligt efter förhör. Är du under 18 får de hålla dig kvar efter förhör för att överlämna dig till vårdnadshavare eller socialen.

Tänk på att även om du omhändertas enligt PL 13 §, så kan du när sex timmar har gått plötsligt upptäcka att du nu är misstänkt för något brott.

3. Polisens rätt att använda våld och skjutvapen

Poliser som ska utföra ett uppdrag ska göra det "på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgårdens syfte och övriga omständigheter Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås.(7)

En polisman får använda våld, (om andra medel är otillräckliga), vid följande tillfällen:(8)

Om polismannen möts med våld eller hot om våld. Om någon som ska gripas eller hämtas försöker undkomma, eller polismannen möts av motstånd när han/hon ska verkställa ett frihetsberövande. När det är fråga om att hindra en olaglig handling eller avvärja en fara för liv, hälsa, värdefull egendom, eller avvärja risk för omfattande skador i miljön. Våld mot person får användas om polismannen möter motstånd vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning, husrannsakan, beslag eller annat omhändertagande av egendom, eller när polisen ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område. Om de skall stoppa en bil eller annat fordon. Våld mot person får användas om polismannen möter motstånd vid inbrytningar i, avspärrningar eller utrymningar av byggnader, områden eller rum.

För att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
Nödvärnslagen(9) gäller naturligtvis också för polisen Av allt detta kan man dra slutsatsen att polisen har mycket stora möjligheter att använda våld om de vill.
Trots detta är det ett tips att alltid uppsöka läkare och få intyg på de eventuella skador du fått under gripandet eller förvaringen hos polisen. Släng in en anmälan om du känner för det. Även om den inte leder någon vart finns den med i statistiken och även om ingen polis döms kan du kanske få ekonomisk ersättning.

Poliser får om det är nödvändigt använda sina skjutvapen i nödvärn och vid gripandet av personer som gör motstånd och är på sannolika skäl misstänkta för mord, dråp, rån, våldtäkt, sabotage, allmänfarlig ödeläggelse, uppror, grovt narkotikabrott och ett antal andra grova brott. Detsamma gäller misstanke om försök eller förberedelse till dessa brott. Innan de skjuter dig ska de ge tydlig varning genom att ropa och om möjligt först skjuta varningsskott.(10)

4. Förhör

Du är tvungen att stanna (inlåst mot din vilja) högst sex timmar om du inte är anhållen eller häktad. Om du "kan" misstänkas för brott kan det förlängas med ytterligare sex timmar. Är du under 15 år är det tre timmar som kan förlängas med ytterligare tre. Det kan vara bra att ha en klocka, så att du kan hålla reda på tiden (har du otur beslagtar de den tillsammans med allt annat "du kan skada dig själv med" innan du åker in i cellen). När de anser sig ha förhört dig tillräckligt eller när tiden gått ut har du rätt att omedelbart sticka, och de får inte tan "synnerliga skäl tvinga dig till nytt förhör inom tolv timmar"(11)

Den som förhör dig får inte ljuga, hota, muta, tvinga eller trötta ut dig. Du har rätt till "sedvanliga måltider" och "nödig vila".(12)

Du måste vid förhör endast uppge namn, personnummer och adress.

Det bästa du kan göra sedan är att svara "Ingen kommentar" på alla andra frågor. De flesta som åker dit gör det för att de har snackat i förhören. Det kan dessutom gå ut över dina kamrater. Förhörsledarna har olika metoder att lura dig att snacka. De har utbildning och lång erfarenhet. En del är aggressiva, andra förstående. Ibland samarbetar de enligt TV-deckarmodellen "en snäll och en stygg" -det är sant. Somliga börjar prata om vädret eller något annat för att få ur dig information som du tror är oviktig, men som blir en pusselbit i helheten. Snacka inte ens om struntsaker med snutarna. De kan muta dig med kaffe eller cigarretter (sluta röka). De kan påstå att du kommer lindrigare undan om du snackar eller att dina polare redan berättat om vad som hände och vad du gjorde. De kan fråga dig om andra personer. Ibland vräker de ur sig enormt korkade saker för att få dig att reagera och rätta dem -var på din vakt, svara aldrig spontant! Tänk hellre efter en stund för länge, än en stund för lite. Försök få hjärnan att fungera och hjärtat att sluta banka.

Håll tyst, svinen bakom skrivbordet är inte dina polare, de är dina fiender. De är ute efter en enda sak, nämligen att sätta dit dig och dina kamrater. Lämna namn, adress och personnummer, och säg sedan "Ingen kommentar".

Detta gäller även om du inte själv är misstänkt. Du kan kallas till förhör om något som någon annan gjort. Snacka inte - du sätter dit dina kamrater!

Tänk igenom detta om du är på väg till en situation där du riskerar hamna i polisförhör. De kan försöka fråga ut dig redan på gatan. Det är lätt att råka svara på ett par frågor innan man kommer på sig själv. Om du ljuger ihop en historia måste den vara jävligt väl genomtänkt, inte gå ut över eller tipsa snuten om någon annan och det får inte finnas någon risk att den inte stämmer med vad andra säger. Det du säger i förhöret är inte bindande -du kan inte straffas för att du ljuger- men din trovärdighet inför domstolen sjunker om du ändrar på din "story". Det smartaste är att hålla käften i förhöret och vid ett senare tillfälle tänka igenom vad du ska säga i en eventuell rättegång. Svara aldrig på frågor om medlemskap i organisationer eller om du känner vissa personer. Det har blivit allt vanligare att polisen frågar om organisationstillhörighet/ medlemskap vid förhör. Detta är åsiktsregistrering och det ska du inte hjälpa till med. Om du vill kan du påpeka för förhörsledaren att det är åsiktsregistrering. Efter förhöret, som ibland kan ta flera timmar oavsett om du svarar på några frågor eller ej, ska det skrivas ner, och du ska få läsa igenom det. Ibland bandas förhöret, och då ska du få lyssna igenom det. Alla invändningar du har mot innehållet ska antecknas.(13) Ibland kan du bli utsatt för flera förhör efter varandra. Tiden mellan förhören får du troligen tillbringa i en cell. En av avsikterna med detta är att du ska få tid att bli nervös, kanske inför hot om åtal. När du hämtas till nästa förhör ska du ha veknat och börja snacka. Gör inte det. Håll fast vid "Ingen kommentar".

Vägar du svara på ytterligare frågor kan du i sällsynta fall tvingas till förhör inför rätten.14 Följande gäller även om du är vittne i någon annans rättegång. Då far du svära en ed som lyder "Jag lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra ". Bryter du mot eden kan du dömas för mened.(15) Mened är ett allvarligt brott som kan ge minst böter (om brottet är ringa) och högst 8 års fängelse (om brottet är grovt). Enligt Norstedts Juridiska Handbok så har du dock rätt att säga "Jag uttalar mig ej i den frågan" utan att bryta mot eden. Du begår inte heller mened förrän förhöret är avslutat. Du kan alltså ändra dig under förhörets gång, även om du då inte framstår som speciellt trovärdig. Du har också rätt att låta bli att avslöja något som innebär att du själv eller någon närstående begått ett brott. Du kan även kallas till polisförhör genom att de skickar ett brev eller ringer till dig. Går du inte dit på angiven tid får du räkna med risken att poliser kommer och hämtar dig för förhör. Vid förhör kan det vara en bra idé att begära att få ha ett förhörsvittne närvarande. Enligt de erfarenheter som gjorts har förhören blivit ganska "vänliga". Det är ju ingen mening att begära att få ha en extra snut i rummet, så be en vän, känd journalist, advokat eller vem som helst att följa med dig. Vägrar de låta ett förhörs-vittne närvara så påpeka att Europakonventionen för mänskliga rättigheter ger dig stöd för detta. Du har rätt att ha en advokat närvarande vid första förhöret. Blir du kallad till förhör kan du ta med en advokat. Om du är gripen kan du kräva att en advokat närvarande, men om det inte finns någon tillgänglig har de rätt att neka dig det.

5. Förundersökning

Det som poliserna och åklagaren sysslar med innan de vet om, och i så fall vem, de ska åtala för ett brott kallas förundersökning.

När du är skäligen misstänkt för ett brott ska du underrättas vid första förhör. Du kan vara misstänkt utan att vara underrättad om detta.(16) Skäligen misstänkt blir du när polis/åklagare anser sig ha tillräckligt med material för att det ska vara lönt att låta rätten pröva (döma) om du är skyldig eller oskyldig. När du underrättats har du och din försvarare rätt att gå igenom förundersökningen och lägga till vad du vill. Åklagaren får inte väcka åtal förrän du haft en chans att göra detta. Du har rätt att begära att de förhör någon du utser (som tex kan bekräfta ditt alibi) eller utför någon annan utredning som har med saken att göra. Om de inte går med på detta ska de motivera det.(17)

I följande fall har du rätt till offentlig försvarare:
om du blir anhållen eller häktad
om du misstänks för ett brott som ger minst sex månaders fängelse
om det anses behövas med hänsyn till utredningen
om det finns flera olika sorters straff du kan få om du döms
om det anses finnas särskilda skäl med hänsyn till din personliga situation
eller på grund av det som målet handlar om.(18)

Du måste själv begära offentlig försvarare, och huruvida du får en eller inte beror inte på något sätt på din personliga ekonomi.(19) Men hur din advokats arvode betalas är lite krångligt. Förut betalade staten det och det kan de göra fortfarande om du har kass ekonomi. Men säkrast är ändå att du kollar upp om du har hemförsäkring och om den innefattar advokatsarvoden. Det är olika för olika försäkringsbolag. Får du inte offentlig försvarare kan du anlita en privat - men då måste du betala själv. Du kan egentligen utse vem som helst till din privata försvarare, det behöver inte vara någon utbildad/behörig jurist. Är du under 18 år är det din vårdnadshavare som får anlita privat försvarare(20)

Om du får rätt till offentlig försvarare så välj i första hand en själv, någon du hört är bra Om du föreslår någon som är behörig, som antar uppdraget, så ska den utses till din försvarare om det inte är någon som kräver avsevärt mer betalt än vad som är vanligt.(21) Tilldelas du en advokat som du ej känner till så fråga advokaten om han eller hon har brottsmål som huvudsysselsättning. Visar det sig vara en affärsjurist eller konkursadvokat så begär omedelbart en ny försvarare. Skulle du råka vara skyldig till det som du är anklagad för (hemska tanke) så tala absolut inte om det för din advokat. Det skulle försätta din försvarare i en situation som hon eller han inte kan lösa utan att antingen byta mot lagen eller sätta dit dig. När de väckt åtal mot dig har du rätt att få kopior på protokoll och anteckningar i förundersökningen. Har du ingen offentlig försvarare måste du själv lämna in en begäran om det.(22)

6. Anhållan

Du kan anhållas fram till dess att rätten beslutar om häktning (se följande kapitel). Åklagaren kan också anhålla dig om det anses viktigt att du sitter inlåst under utredningen.(23)

Brottet du är misstänkt för och varför du är misstänkt för det, måste stå i anhållningsbeslutet och du har också rätt att få svar på de frågorna. När du anhålls ska närmast anhörig och annan särskilt närstående underrättas, så snart det kan ske utan men för utredningen. Detta får bara ske mot din vilja om det finns "synnerliga skäl".(24)

Inom 24 timmar efter anhållandet måste åklagaren lämna häktningsbegäran till rätten (det vill säga domstolen). Vill åklagaren så kan det dock dröja tills den tredje dagen efter anhållandet, men då måste åklagaren påstå att det behövdes mer tid till utredningen(25) I praktiken innebär detta att du kan sitta anhållen upp till fyra dygn. Missar åklagaren denna tid ska du släppas omedelbart.

7. Häktning

Åklagaren kan begära av domstolen att du ska häktas. Är man på "sannolika skäl" misstänkt för ett brott som ger minst ett års fängelse kan man häktas om det "skäligen kan befaras" att man annars går under jorden, undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen, eller begår nya brott. Gäller det ett brott som ger mindre än ett års fängelse kan man häktas endast om de tror att man annars går under jorden.

Gäller det ett brott som ger mer an två års fängelse ska man häktas om det inte är uppenbart att det inte finns anledning, dvs du blir troligen häktad.

Gäller det ett brott som bara ger böter far du inte häktas.(26) Om de vill ha in dig så hittar de troligen på ett allvarligt brott, till exempel våldsamt upplopp, istället för ohörsamhet mot ordningsmakten.

Oavsett vilket brott det gäller, kan man som "skäligen misstänkt" (se ovan), häktas om man lämnar falskt namn eller adress, eller om de tror att du lämnar falskt namn eller adress eller om du bor utomlands och kan tänkas smita undan genom att lämna Sverige.(27)

Tycker de illa om dig (det brukar de göra) ska du inte bli förvånad om de lyckas krysta fram vilka otroliga anledningar som helst för att låsa in dig, men de måste få det att stämma med de här reglerna. Annars kan (läs: ska) du sätta dit dem. Påpeka gärna det för dem, om du kan reglerna. Poliser tror att de kan komma undan med vad som helst eftersom vanligt folk oftast inte vet något om rättssystemet.

Att hota med/genomföra anhållan och begära häktning används inte sällan som skrämsel och påtryckningsmedel mot folk som vägar snacka i förhören. Var stark!

Senast fyra dygn efter gripandet ska häktningsförhandlingarna hållas.(28) Om häktningsbegäran avslås av rätten ska du genast släppas.(29) Du kan häktas utan att vara anhållen (häktas i din frånvaro)(30)

Rättens beslut att häkta dig ska också innehålla datum då åklagaren måste ha väckt åtal. Du måste sedan omhäktas med högst två veckors mellanrum. Rätten kan ta beslut om att förlänga tvåveckorsperioden samt flytta fram datumet då åtal ska vara väckt.(31) Du kan alltså bli utsatt för mer än en häktningsförhandling.

Om åtal inte väcks i tid, om ny häktningsbegäran inte lämnas in i tid eller om skälen för att du häktades inte längre anses gälla, ska du genast släppas.(32)

Om man i rättegången döms till fängelse kan man häktas fram till fängelsestraffets början om det finns risk att man annars går under jorden.(33) Tiden du sitter häktas räknas av från fängelsestraff och minskar bötesstraff.

8. Att sitta inlåst

När du sitter häktad eller anhållen gäller följande:
De har rätt att kroppsvisitera och kroppsbesiktiga dig, dock inte mer ingående än vad "ändamålet kräver, vem som nu avgör det... Du har rätt att kräva att ett vittne ska närvara, "om så är möjligt". Kroppsvisitation/kroppsbesiktning får till exempel göras om du ska få eller har haft obevakat besök, eller i samband med stickprovskontroller. Kroppsbesiktning får endast utföras av en plit om det inte finns någon legitimerad läkare eller sjuksköterska närvarande och de tycker att de inte kan vänta.(34) (Kroppsvisitation och kroppsbesiktning: se nedan)

På begäran har du rätt att umgås med andra häktade "i skälig utsträckning", "om lokalförhållandena medger det". Du kan tvingas dela cell med andra fångar pga utrymmesbrist.(35)

Du har rätt till betalt arbete eller liknande sysselsättning i häktet. Du har rätt att utföra arbete som du själv har skaffat dig om det inte ställer till besvär.(36)

De kan förbjuda dig tillgång till TV, tidningar, radio etc om de anser att det finns risk för att det försvårar utredningen.(37) Detta kallas restriktioner och används ofta för att isolera och bryta ner misstänkta som inte vill snacka eller "erkänna". Restriktioner gäller ofta också besök, brev och telefonsamtal. Blir du isolerad så håll ut och försök få din advokat att fixa så att restriktionerna hävs.

Du har rätt att ha pengar, ID och personliga tillhörigheter, men naturligtvis inga droger eller alkohol.(38)

Du har rätt att vistas utomhus minst en timme om dygnet.(39) Det innebär en övervakad rastgård, ibland modell tårtbit.

Om du skriver brev till svensk myndighet eller offentlig försvarare får de inte läsa det. Skriver du till eller får brev från andra kan polisen begära att breven ska granskas, och då beslagtas breven. De får dock inte öppnas utan ditt tillstånd(40) Du får välja mellan granskade brev eller inga alls. Detta gäller även annat skriftligt material som exempelvis böcker. Vare sig du tillåter att de öppnar brev eller ej så tänk på vad du skriver. Om du skriver utifrån till någon som sitter inne så dra inte till med några klämmiga hälsningar som kan göra livet surt för din fängslade kamrat. Skriv inte något politiskt innan du vet vad som sagts av den som sitter inne. Nämn inga namn. Du måste inte ange av sändare. Tänk på att allt du skriver kan ha betydelse!

De kan förbjuda dig att ta emot besök eller säga att det kräver kroppsvisitation och/eller närvarande vakter om de anser att det är nödvändigt av "säkerhetsskäl" eller om de tror att ni kan förstöra bevis eller försvåra utredningen på något annat sätt.(41) Med tanke på avlyssningsrisken bör ni ändå inte diskutera något känsligt. De kan förbjuda dig att använda telefon. Om du får ringa kan de begära att samtalen ska avlyssnas, dock inte utan att du vet om det. Pratar du i telefon med din offentliga försvarare får det ej avlyssnas.(42) Liksom vad gäller besök måste du tänka på att telefonen kan avlyssnas ändå. Tänk på vad du säger. Ovanstående gäller även om du "bara" gripits för misstanke om brott, dvs sitter i häktet eller arresten i väntan på förhör. Och glöm det där med att du har rätt till ett telefonsamtal. Svaret blir vanligtvis att "det där har du sett på TV", och det har de ju rätt i, faktiskt.

Tänk också på att inte småprata med häktespersonalen. Liksom de som har hand om dina förhör, försöker de få information ur dig.

Vidare gäller följande regler:

Män och kvinnor ska sova på olika ställen.(43)

Om det inte finns särskilda skäl ska du få reda på att de kvarhåller brev eller annat. De kan både behålla brev till dig och brev som du skickar. Om du går med på att de öppnar breven ska de ges till dig respektive postas efter att de kontrollerats(44)

Kvinnor bör vid transporter åtföljas av kvinnlig tjänsteman.(45)

Om du sitter inspärrad utan att vara misstänkt för brott har du rätt att meddela närstående. Om de sedan flyttar dig till någon annan lokal (exempelvis ett annat polishus) har du rätt att meddela dem igen.(46) Tänk på att du själv måste fråga om du är misstänkt för något.

Är du anhållen eller häktad har du rätt till offentlig försvarare, om du begär en. Din begäran ska omedelbart vidarebefordras till rätten, undersökningsledaren eller åklagaren. Om du skriver något som du vill ska tas till handlingarna i målet så ska det omedelbart skickas till rätten, om du begär det.(47)

Lagen om hur häktade och anhållna ska behandlas ska du kunna fa läsa.(48) Begär den av personalen. Den kallas "Lag (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m fl".

Kräv dina rättigheter varje gång du får tillfälle. Du kanske till exempel får ta emot besök, men bara om du själv begär det. Ifrågasätt och fråga om allting. Pumpa din advokat på information. Genom allt hålla dig informerad om vad som gäller (och händer) behåller du lättare kontrollen över dig själv och situationen.

9. Kroppsvisitation, kroppsbesiktning och fotografering

Poliserna får endast visitera dig om du är "skäligen misstänkt" för brott som kan ge fängelse, eller om det finns "synnerlig anledning" att tro att du har något på dig som har med ett sådant brott att göra.(49) Vid kroppsvisitering går polisen igenom dina fickor, kläder och eventuella väskor och känner efter om du har något intressant i eller under dem. De kanske tvingar dig att ta av dig ytterkläder. Ibland far du stå med händerna knäppta över huvudet, eller framåtlutad mot en vägg, medan de letar igenom dina fickor.

De har rätt att utföra kroppsbesiktning (det vill säga klä av dig naken och fingra på och i dig, ta blodprov osv) enligt samma regler som för kroppsvisitation! Detta innebär ibland att de helt enkelt vill kontrollera alla dina kläder, men kan också (speciellt om droger är inblandade) innebära att de vill känna efter om du har något gömt i ändtarm och/eller vagina. De kan också ta blodprov.

För att dessa åtgärder ska genomföras får du kvarhållas upp till sex timmar, och vid synnerliga skäl ytterligare sex timmar.(50) Kroppsvisitation och/eller kroppsbesiktning av en kvinna får endast utföras och bevittnas av annan kvinna, läkare och/eller sjuksköterska.(51) Detta innebär att en kvinna i en grupp som stoppas av polis på gatan inte får visiteras inför männen i gruppen eller inför polismän. Om du kan så kräv legitimation av och JO-anmäl de poliser som bryter mot reglerna. Ett tillägg har gjorts till denna lag: "Kroppsvisitation som enbart innebär att föremål som en kvinna har med sig undersöks och kroppsbesiktning som enbart innebär blodprovstagning får dock verk- ställas och bevittnas av en man." I praktiken har polismän hänvisat till denna ändring för att få leta igenom kvinnors kläder. Ryt gärna till vid lämpligt tilfälle, till exempel "Ge fan i mina bröst!".

De har rätt att fotografera, ta fingeravtryck eller liknande (till exempel skriva upp iögonfallande kännetecken, som tatueringar) av alla som är misstänkta för brott som kan ge fängelse, men även av vem som helst för att få upplysningar om brottet inlklusive icke misstänkta.(52) Vrid bort ansiktet. Håller de fast ditt huvud, grimasera så mycket du kan. Skaka på händerna så att fingeravtrycken blir oanvändbara. Tänk dock på att du kan bli anmäld för våldsamt motstånd.

10. Husrannsakan

Det här krävs för att husrannsakan ska få genomföras:(53)
du är skäligen misstänkt för brott som kan ge fängelse
brottet har utförts i lokalen
misstänkt har gripits i lokalen
misstänkt ska gripas, anhållas, häktas, hämtas till förhör, hämtas till rättegång eller utsättas för kroppsvisitation/besiktning.
annat synnerligt skäl.

I till exempel restauranger, butiker, kaféer, teater- och biograflokaler, samt i lägenhet där man misstänker att det pågår brottslig verksamhet räcker det att polisen har anledning att anta att ett brott har förövats i lokalen eller att en eftersökt person kan finnas i den.(54)

Vanliga poliser far själva bestämma sig för att göra husrannsakan endast om de har spanat och sett något eller någon komma in i lokalen. Du har inte rätt att se något tillstånd att göra husrannsakan. Däremot bör du kräva att få se polisernas legitimation.

Du har rätt att se på under husrannsakan. Om det är möjligt har du rätt att tillkalla vittnen. Om du inte är närvarande när husrannsakan genomförs får annat "husfolk" (de menar nog andra som bor där) titta på. Inget av detta får dock fördröja förundersökningen.(55) Ingen annan än förundersökningsledaren, rätten eller åklagaren får öppna brev eller annan sluten handling, inte ens om du ger tillstånd till det.(56) Tillståndet för husrannsakan kan även gälla bankfack.(57)

Efter husrannsakan har man rätt att begära kvitto på husrannsakan och uppgift om vilken misstanke som låg bakom.(58) Ring eller skriv till polisen.

Om husrannsakan görs för att leta efter eftersökta personer, får den inte genomföras mellan klockan 21.00 och 6.00, om det inte finns särskilda skäl. Om polisen ser någon risk i att vänta med husrannsakan får denna göras utan särskilt tillstånd från polismyndigheten.(59)

11. Telefonavlyssning

Tillstånd för avlyssning och övervakning av telekommunikation gäller ett telefonnummer, en e-postadress eller liknande, inte en viss telefon eller en viss dator.

Tillstånd kan även ges för avlyssning och/eller övervakning av fax ocb/eller mobiltelefoni (tillstånd krävs om nätet går via kabel).

Vid förundersökning av ett brott eller försök eller förberedelse till brott som ger minst två års fängelse får din telefon avlyssnas om du är"skäligen misstänkt". Tillstånd för avlyssning gäller högst en månad i taget, men kan naturligtvis förnyas. Sådant som inte är av intresse för utredningen ska omedelbart förstöras. Avlyssning av kommunikation med din försvarare är förbjudet och ska omedelbart avbrytas och inspelningar ska förstöras.

Ett alternativ till telefonavlyssning som det är lättare att fa tillstånd för är teleövervakning. Det innebär att alla samtal till och från din telefon registreras, vilket innebär att de får veta vem du ringer till och vem som ringer dig men inte vad ni säger. De kan också förhindra att meddelanden kommer fram. Det får göras om du är skäligen misstänkt för brott som ger fängelse i minst sex månader, för narkotikabrott eller för försök eller förberedelse till brott som ger fängelse i minst två år.

För både avlyssning och övervakning gäller att du ska vara skäligen misstänkt och att åtgärden ska vara av synnerlig vikt för utredningen. Telefonnumret (eller vad det nu är) ska innehas eller kunna antas komma att användas av dig.(60)

Dessa är alltså de lagar som gäller kriminalpolisen. Vilka lagar som säkerhetspolisen (SÄPO) lyder under är hemligt.

12. Ersättning

Om du varit häktad eller anhållen mer än 24 timmar har du rätt till ersättning om du frikänns i rättegång, åtalet läggs ner, förundersökningen läggs ner, häktningsförhandling avslår häktningsbegäran eller du döms till ett så lågt straff att det inte skulle ha motiverat häktningen/anhållan.(61) Det spelar ingen roll varför du har varit inspärrad: om något av ovanstående stämmer in på dig ska du ha ersättning.(62) Alla som suttit inlåsta har rätt till ersättning om de kan visa att det varit utan grund.(63) Försitt inte din chans att få lite extra stålar!

Varför kunna sånt här? Upp Lär dig så många paragrafer som möjligt. Poliserna ljuger ofta. Lita inte på något de säger. Låt dig inte luras på grund av din egen okunskap. Sprid kunskapen vidare till alla dina vänner.

Boktips

Johan Gustafsson heter en major vid den militära tolkskolan. Han har skrivit en bok som heter Förhöret (utgiven 1995) som innehåller en del tips om hur man får folk att snacka. Om du känner till dem i förväg kan du lättare identifiera dem när du blir utsatt för dem.

I en torr och trist bok som heter Juridikens termer kan du slå upp ord och begrepp som du undrar över. Nu finns det även en kommenterad lagbok. Den heter Karnov - svensk lagsamling med kommentarer 96/97. Huvudredaktörer var Birgitta Blom, Anders Eriksson, Jan Ramberg och Magnus Sjöberg, och den gavs ut av Fakta lnformationsförlag i Stockholm.

Lila Svarta är en bok som gavs ut 1992 av "några aktivister ur anarkistmiljön i Stockholm" och som innehåller ett kapitel om repression samt praktiska tips för att undvika att åka fast.

Är du intresserad av juridikens funktion i samhället snarare än rent praktiskt för dig just nu, så rekommenderar vi den norske rättssociologen Thomas Mathiesen. Han har bland annat skrivit Rätten i samhället och Kan fängelser försvaras?

Svinet Pelle Svensson som har som specialitet att fria män anklagade för våldtäkt har skrivit ett litet häfte som heter Gripen och oskyldigt dömd (med underrubriken Pelles lilla röda...) som kom ut på hans egna Per Svensson Förlag 1991. Det innehåller praktiska tips och information.

Vardagsjuridik heter en bok som finns på de flesta bibliotek. Den innehåller svar på juridiska frågor av en kanske mer vardaglig natur.

Om du blir utsatt för övergrepp

...och det blir du - så anmäl detta till:
Justitieombudsmännen (JO)
V. Trädgårdsgatan 4
103 26 Stockholm
Skriv helt enkelt ner vad som hänt och vad du anser vara olagligt i det som hänt.

Noter

1. Karnov, s. 2693
2. RB 24:7
3. PL § 19
4. RB 23:8
5. PL § 14 & 16
6. PL § 12
7. PL § 8
8. PL § 10
9. BrB kap 24
10. Kungörelse (1969:84) om användning av skjutvapen i polistjänsten § 1, 2 och 7
11. RB 23:9
12. RB 23:12
13. RB 23:21
14. RB 23:13
15. BrB kap 15
16. Kanov, s. 2691
17. RB 23:18
18. RB 21:3
19. Karnov, s. 2691
20. RB 21:3
21. RB 21:5
22. RB 23:21
23. RB 24:6
24. RB 24:9
25. RB 24:12 & 13
26. RB 24:1
27. RB 24:2
28. RB 24:13
29. RB 24:16
30. RB 24:17
31. RB 24:18
32. RB 24:19 & 20
33. RB 24:21
33. Förordning(1976:371)om behandling av häktade och anhållna m.fl., § 2 och 4
34. a.a., § 3
35. a.a., § 5
36. a.a., § 6
37. a.a., § 7
38. a.a., § 8
39. a.a., § 9
40. a.a., § 11
41. a.a., § 12
42. Förordning (1976:376) om behandling av häktade och anhållna m.fl., § 5
43. a.a., § 8
44. a.a., § 10
45. a.a., § 12
46. a.a., § 13
47. a.a., § 15
48. RB 28:11
49. RB 28:12
50. RB 28:13
51. RB 28:14
52. RB 28:1-2
53. RB 28:3 & Karnov,s 2702
54. RB 28:7
55. RB 27:12, 28:9 och Karnov, s 2703
56. RB 28:1
57. RB 28:9
58. RB 28:6 och PL § 20
59. RB 27:18-25 och Karnov, s 2701
60. Lag(1974:515) om ersättningvid frihetsinskränkning, § 1.
61. Karnov s. 1139
62. Lag (1974:515) om ersättning vid frihetsinskränkning, § 3

Förkortningar:

Karnov 1998/99 Svens lagsamling med kommentarer.
RB - rättegångsbalken
a.a - anfört arbete (=se noten ovan)
BrB - brottsbalken
PL - pollslagen

Slutord

"Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp."
- Polislagen § 1

"1 sin tjänsteutövning skall en polisman uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. Han skall uppträda hövligt hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet."
- Polisförordning (1984:730) 5 kap § 1