Därför firar vi första maj

Kategori: Första maj

Vår historia börjar för mer än etthundra år sedan i USA. Första maj 1886 gick mer än halva arbetsstyrkan på en loakl fabrik, McCormick, ut i strejk. åtta timmars arbetsdag var deras paroll. De var inte ensamma. På flera arbetsplatser i Chicago strejkades det. Två dagar senare hölls ett massmöte med mer än 6000 medlemmar från ett fackförbund. 500 McCormick arbetare deltog på mötet.

Medan anarkisten August Spies uppmanade arbetarna att stå enade och inte retirera för cheferna började strejkbrytare lämna McCormick fabriken. Mötet marscherade ner längs gatan och tvingade tillbaka strejkbrytarna tillbaka in i fabriken. Plötsligt attackerade 200 poliser mötesdeltagarna med batonger och revolvrar. De dödade minst en av strejkarbetarna, skadade allvarligt fem eller sex andra och sårade ett otal andra.

Haymarket

Förbannad och upprörd av det brutala anfallet anordnade Spies ett protestmöte på Haymarket torget. På mötet talade Spies och två andra anarkister, Albert Parsons och Samuel Fielden. Strax innan Fielden skulle avsluta mötet, det regnade kraftigt och endast 200 personer var kvar, kom en polisstyrka på 180 man. Poliserna beordrade mötesdeltagarna att upplösa mötet omedelbart. Fielden protesterade; "vi är fredliga". Just vid det ögonblicket kastades en bomb in bland polisen. En dödades, sex skadades dödligt och ett sjuttiotal sårades. Polisen öppnade eld mot deltagarna. Hur många som skadades och dödades av polisens kulor vet ingen.

Terror och rättegång

Ett terrorvälde svepte in över Chicago. Pressen krävde hämnd, de hävdade att det var socialister och anarkister som var skyldiga till dådet. Razzior utfördes i offentliga möteslokaler, på fackföreningskontor, på tryckerier och i privata bostäder. Alla kända socialister och anarkister uppsöktes. Till slut stod åtta män inför rätta för "medhjälp till mord". De åtalade var Spies, Fielden, Parsons och fem anarkister som alla var aktiva i fackföreningsrörelsen, Adolph Fischer, George Engel, Michael Schwab, Louis Lingg och Oscar Neebe.

Att de åtta stod inför rätta för sin anarkistiska övertygelse och fackförenings aktivitet gjordes klart redan från starten av rättegången. Rättegången avslutades när den inleddes. Något som gjordes klart i och med avslutningsorden i åklagare Grinnells inledningsanförande till juryn. "Anarkism är inför rätta. De här männnen har valts ut, av "the Grand Jury", och åtalats därför att de är ledare. De är inte mer skyldiga än de tusentals som följer dem. ärade jurymedlemmar; döm de här männen, låt denna domen bli ett exempel, häng dem och ni räddar våra institutioner, vårt samhälle."

Den 19 augusti blev sju av de åtalade dömda till döden, Neebe dömdes till 15 års straffarbete. Efter en massiv internationell kampanj för deras frisläppande "kompromissade" staten och förvandlade Schwabs och Fieldens domar till livstids fängelse. Lingg lurade bödeln och begick självmord i sin cell dagen före avrättningen. Engel, Spies och Fischer hängdes.

Benådade

600 000 arbetare kom till de avrättades begravning. Kampanjen för att frige Neebe, Schwab och Fielden fortsatte. Den 26 juni 1893 släppte guvernör Altgeld dem. Han klargjorde att det inte var för att han tyckte att de hade lidit för mycket som han frigav dem. Det var istället därför att de var oskyldiga till det brott som de hade dömts för.

När Spies riktade sig till rätten efter det att han hade dömts till döden var han övertygad att detta rättsövergrepp inte skulle kunna genomföras. "Om ni tror att ni, genom att hänga oss, kan utrota arbetarrörelsen...rörelsen som miljoner av förtryckta, de miljoner som arbetar i misär och nöd, förväntar sig räddningen ifrån - om det är er tro, häng oss! Här kommer ni att trampa ner en gnista, men där och där...och där, bakom er - och framför er, överallt, kommer flammor att slå ut. Det är en gigantisk eld. Och ni kan inte släcka den."

Det är i deras ära och för att fortsätta deras kamp som vi demonstrerar varje första maj.

(Texten kommer från Workers Solidarity Movement, Irland. Snabböversättning gjord av Pelle Sten 970430. Texten tagen från http://www.yelah.net/articles/maj.)